Njuttiden

De två mest intensiva månaderna har passerat och lugnet börjar infinna sig, njuttiden är här. En snabb morgonrunda innan jobbet och en avkopplande kvällsrunda efter jobbet, och på helgerna finns det tid att bara sitta ner och njuta en stund.  Lite småpill blir det förstås, klippa lite här, binda upp lite där och rensa lite lagom mycket. Ren avkoppling och vila för hjärnan.

Genom en trädgårdsgrupp som jag är med i på nätet fick jag ett helt gäng med ramslök, så glad jag blev. Hade några få sen tidigare på norrsidan om huset, men nu hoppas jag på att det blir ett helt täcke så småningom, så fina.

Nästan alla försådder är utplanterade. Jag har ett litet flyttbart växthus i plast, man kan gå in i det och det är alldeles lagom mycket plats för att avhärda växterna innan de flyttar ut permanent. Sen när den perioden är över så plockar jag ner växthuset för säsongen, passar mig så himla bra. Jag har en liten altan mot öster precis utanför entrén där växthuset brukar stå. Det är mycket bärande under en period, men det funkar jättebra.

Tulpaner hade jag i en pallkrage som jag passerar varje gång jag går/kommer, och oj så länge de stod i år och jag blev glad flera gånger om dagen. Kunde även se tulpanerna från vardagsrumsfönstret.

Jag hade endast vildtulpaner på friland, av den sorten som har stått på tomten i urminnes tider.

Jag har en magnoliabuske i storlek pytteliten, men hade möjlighet att besöka Trädgårdsföreningen när magnoliorna precis hade slagit ut, så fantastiskt fina. 

Blev lite orolig en stund, över en frostnatt som kom efter att körsbärsblommorna hade slagit ut. Mycket blommor var det, det blir inte lika många körsbär, men ser att det blir några i alla fall.

Min nya fikonbuske som jag köpte i höstas och stått ute hela den kalla vintern överlevde, men det tog vääääldigt lång tid innan bladen utvecklade sig. Det tog så lång tid att jag hann köpa en ny fikonbuske ifall den inte hade klarat sig, så nu har jag två. Jag är nästan kär i fikonbladen, tycker de är så vackra.

Det som tyvärr inte klarade sig var vinrankan mot södermuren. Men det är ingen idé att sörja den, utan det blir till att gräva ner en ny. Kanske det är bra att göra just nu kom jag på, eftersom det har regnat hyfsat mycket de senaste dagarna.

Plockar in lite av varje i småvaser på bord inomhus, tycker verkligen att i det lilla finns det vackra som gör min dag.

Pionerna är på gång och jag är förväntansfull.

Ja, det blev en liten sammanfattning av en längre period. När regnet har upphört idag ska jag ut och binda upp tomatplantorna och sätta ut bambupinnar till dahliorna. Sen ska jag sätta mig ner och njuta!